This ship is sinking..
Helt ärligt så förstår jag mig inte på folk... Den siste idioten är inte född.. nä okej, men föds det fler idioter nu än förr?? För mycket inavel kanske? Inte bra med "linje avel" på människan.
Jag har börjat engagera mig på en annan nivå för hundar, det kanske ni som känner mig lagt märke till. Detta på gott (?) och ont. Jag vet när jag bodde i norrland, under min barndom som jag bodde i Kåbdalis så hade vi alltid hundar. Detta av den enkla anledningen att de först och främst var sk. Älghundar. De fungerade ju även som familjehundar. Det kan tyckas grymt hur synen samt hanteringen var på/av hundarna var.. Ställde de inte en älg under de två-tre första åren så var de helt enkelt värdelösa. Om hunden bodde i en familj där det även bodde barn fick de oftast "gå i pension" för att endast vara familjehundar, annars så var det oftast en tripp med bössan ut i skogen för att avsluta livet, eller omplacering till någon familj med ett lyckligt barn. Detta var dock rätt sällsynt att hunden inte ställde en älg eftersom man liksom all annan prestations avel endast tog valpar på duktiga älghundar. Det fanns alltså ingen direkt ekonomisk vinst i aveln.
Jag kan inte dra mig till minnes att en enda hund som vi hade eller någon annan jag hört talas om där uppe hade hd/ad problem eller andra sjukdommar. Förvisso så var det ingen som åkte till veterinären (i stort sett aldrig, blev hunden sjuk så var det ut i skogen med bössan) det var ju inte snack om röntgen osv.. men hundarna hade ett mycket aktivt liv och dåliga höfter hade nog visat sig.
Våra hundar blev alltid gamla och orsaken till avlivning var (så som jag kan komma ihåg) alltid ålder. Alla dessa älghundar var nästan alltid riktiga blandningar av allt möjligt. Vi hade en enda (också så som jag kommer ihåg) renrasig gråhund och det var den "odugligaste" hunden vi hade.
Snacket var, där uppe att renrasiga hundar hade sina rasrelaterade sjukdommar och det fick man bort genom att korsa allsköns hundar. Aggresivitet och ostabilt psyke.. sånt fanns inte heller.
Väl nere i södra delen av Sverige så visar sig något helt annat... Jag flyttade till Helsingborg när jag var 18. Med mig hade jag min varghybrid Raija. Här fanns inte möjligheten att ha sin hund lös på samma sätt som i norr. Raija var en otrolig individ och hon blev 12 år innan hon dog. För ett år sedan köpte jag hunden som för alltid skulle ändra mitt liv, mitt engagemang för hunden i en helt annan nivå. Kharma... En liten pitbull-mix från Rosengården-Malmö. Kharma har fångat mitt hjärta, en sk. kamphund med det mest kärvänliga sinnet mot allt och alla. Underbar men enerverande. Kharma öppnade mina ögon för de sk kamphundarna och idag skulle jag aldrig i hela mitt liv kunna tänka mig att ha en golden eller något annat. Vi hade redan bestämt oss för Ymer (vår Dogo Canario) handpenningen var betald och skulle inte ha något annat heller (då vi redan hade Shiva Amstaff/rottweiler.. ostabil i psyket, mycket underlägsen,skvättig och nervös), men så fick jag syn på henne på blocket och något inom mig bara skulle ha denna lilla flicka. Sagt och gjort åkte jag till Malmö och hämtade henne i Augusti (den 16:onde rättare sagt) Så där satt vi med tre valpar. 3 valpar med så olika personligheter. Kharma har sedan dag ett varit en tjej med mycket skinn på näsan, aldrig aggressiv mot någon människa men mycket dominant mot de andra två och så Ymer (som igentligen skulle hetat Buddah eftersom han alltid varit så lugn)
Anyway, Kharma visade i oktober förra året att hon hade ont, vilket i sin tur visade sig vara en subluxation av hö. höft.. Detta går inte att bota, bara förhala. Alla som har haft en hund som är sjuk vet vad jag går igenom, hon är som ett barn för mig och tanken på att avliva henne får mig att gråta. Eftersom Dogo Canarion visat sig vara en så pass ny ras och så mysig ras så har jag börjat läsa och lära mig en massa eftersom dc´n/presan och pitbullen är de raser som står mig närmast så har jag börjat engagera mig massor i dom.
Det jag lärde mig med köpet av Kharma var: aldrig mer en blandras, man vet helt enkelt inte vad man får.. man har ingen koll på något och blandningarna kan vara förödande. Blandras peddlers gör detta av en enda enkel anledning.... PENGAR. Så nej, det tänker jag inte stödja. Det är dessa sk "pitbulls" som hamnar på löpseldar "mördarhund bet ihjäl lille sixten" Detta på grund av oseriösa och okunniga ägare.
Så inser jag mer och mer att det är samma jävla skit som försigår även inom rasaveln. Rasrena hundar har en rasstandard att gå efter (i mångt och mycket så gillar jag inte rasstandarder då de har en tendens att balla ur.. kolla bara på shäffern, räkstjärtar) Men lik förbannat om man nu har en rasstandard att gå efter.. vad är det då som är så jävla svårt att följa den då?? Tittar man på denna lilla ras som nu är uppdelad i två.. Presa Canario och Dogo Canario så kan man ju känna att det skulle vara roligt att utveckla hunden till något bra. Presan får ju lov att vara svart, det får inte dogon.. kan tyckas löjligt.. jo det kan jag också känna... men möjligheten finns ju att hålla på med presan om man vill ha svarta hundar.. Jag är själv svag för svarta hundar. Sen detta med inavel.. Riktlinjerna är att inavelsprocenten ska ligga på MAX 6, 25 % enligt Skk. Men knappt någon av de hundar jag känner till ligger under det.. snarare ligger de på (som i Ymers fall på 9 %) 9% och ända upp emot 12% (och då är alltså 12,5% =lika hög % som halvsyskonavel)
Visserligen är rasen liten, men varför inte importera lite nytt blod istället? För att det ska gynna rasen lär det ju behövas.
Det vimlar av älghundar i dc världen också.. inte i den bemärkelsen att de används till att ställa älg utan att de ser ut som älgar. Ymer är runt 74 cm i manken.. han är alltså över 10 cm för hög. Så ofta jag fått frågan vad det är för grandis mix många tror att det är en blandning av pitbull & grandis.. (Eller så ser de ut som tax/canarios.) Många verkar ju tycka att det är coolt då hunden blir jättestor.. En jätte dc.. wow. Jag informerar folk som blir intresserade av rasen att Ymer är väldigt avvikande rasstandarden så ingen går och köper en dc i tron om att deras hund ska bli lika hög som Ymer. Ymer är ju för fasen som en mutation om man nu bortser från mentalt då han nog är mer rastypisk.
Sedan kommer vi till det som jag känner är ganska viktigt. Höft och armbågs status. Med tanke på att det är en så pass stor hund så är det viktigt att röntga sina hundar och att inte avla på hundar med dåliga armbågar och höfter. Personligen anser jag att B är taket för höftstatus när det gäller avel. Men vad jag hitils sett så finns det inget större intresse i höft och armbågs status.
Sen kommer en annan detalj.. mentaliteten.. som är jävligt viktigt. Detta kan jag ju säga genom hur Shiva är i sitt psyke.. jag skulle inte vilja ha en canario med dålig menatlitet.. uhhh.
Sen till den kanske mest komiska delen. Här ska inget ifrågasättas.. avviker dina åsikter så kan du räkna med kalla handen eller så är du helt enkelt mentalt störd.. inte helt "riktig i huvudet". Det finns inte många som ifrågasätter heller... och det kan jag ju förstå om man, för att man ifrågasätter sen kanske inte får köpa hund. Ryggklappningar för att sedan resultera i backstabbing. Det är för mig helt förbluffande att ingen har egna åsikter. Detta liknar en borderline värld. Antingen så är man svart eller vit, god eller ond, inne eller ute, bra eller dålig. Ja jösses. människan det mest idiotiska djuret.
Det var som när Peter sa att vi skulle börja med WP med Ymer.. vilken reaktion haha. Man ska inte anstränga hunden utan att friröntga den först.. näpp.. jag är förste man att ställa sig bakom det, men med en sele så blir det knappast någon större belastning. Om det nu är det så ska man inte heller träna spår (där man också har sele på hunden) eller ha klövjeväska på hunden heller. Inte heller några "tuffa" nithalsband eller nåt sånt. Nä, det är inte bra med inavel (på människor heller)
Men det jag ville säga med mitt inlägg är att allt som görs som inte värnar om rasen kommer resultera i att dc´n kommer bli något helt annat.
Skulle hela nordens alla dc åka på utställning i Spanien så tvivlar jag på att det skulle bli så mycket Champions och andra bra utmärkelser som det blir här. Rasen är ju färsk här uppe och många domare verkar inte besitta FÖR mycket kunskap om rasen. När till och med endel hundägare som har möjlighet att ställa ut i Spanien hellre ställer ut på andra ställen för att spanska dommare är stenhårda och hundägaren inte har en rastypisk hund.
Nä, så mycket konstiga saker folk håller på med.. Burhållna djur, försäljning av valpar som är 6 veckor, avel av ostabila hundar, avel av oröntgade hundar, inavelsnivån, avel av hundar med dåliga höfter, avel av felfärade hundar, Avel av nytt blod med hundar som finns i var och varannan stamtavla och de sjuka hundar som finns, de är inte sjuka. Det fattar inte jag.. hur jävla duktig man än är så kan det bli sjuka hundar ändå det är väl inget konstigt med det? Så jag finner mig själv här idag ifrågasätta mig själv om jag skulle vilja köpa en till dc... Efter detta inlägg lär jag väl få det svårt att få köpa en ändå. =P
Nä prestationsavel kanske är det bästa ändå..
Det ska bli intressant att följa utvecklingen, jag kan tänka mig att detta kommer bli som Amstaffen och Pitbullen i framtiden.
Jag har börjat engagera mig på en annan nivå för hundar, det kanske ni som känner mig lagt märke till. Detta på gott (?) och ont. Jag vet när jag bodde i norrland, under min barndom som jag bodde i Kåbdalis så hade vi alltid hundar. Detta av den enkla anledningen att de först och främst var sk. Älghundar. De fungerade ju även som familjehundar. Det kan tyckas grymt hur synen samt hanteringen var på/av hundarna var.. Ställde de inte en älg under de två-tre första åren så var de helt enkelt värdelösa. Om hunden bodde i en familj där det även bodde barn fick de oftast "gå i pension" för att endast vara familjehundar, annars så var det oftast en tripp med bössan ut i skogen för att avsluta livet, eller omplacering till någon familj med ett lyckligt barn. Detta var dock rätt sällsynt att hunden inte ställde en älg eftersom man liksom all annan prestations avel endast tog valpar på duktiga älghundar. Det fanns alltså ingen direkt ekonomisk vinst i aveln.
Jag kan inte dra mig till minnes att en enda hund som vi hade eller någon annan jag hört talas om där uppe hade hd/ad problem eller andra sjukdommar. Förvisso så var det ingen som åkte till veterinären (i stort sett aldrig, blev hunden sjuk så var det ut i skogen med bössan) det var ju inte snack om röntgen osv.. men hundarna hade ett mycket aktivt liv och dåliga höfter hade nog visat sig.
Våra hundar blev alltid gamla och orsaken till avlivning var (så som jag kan komma ihåg) alltid ålder. Alla dessa älghundar var nästan alltid riktiga blandningar av allt möjligt. Vi hade en enda (också så som jag kommer ihåg) renrasig gråhund och det var den "odugligaste" hunden vi hade.
Snacket var, där uppe att renrasiga hundar hade sina rasrelaterade sjukdommar och det fick man bort genom att korsa allsköns hundar. Aggresivitet och ostabilt psyke.. sånt fanns inte heller.
Väl nere i södra delen av Sverige så visar sig något helt annat... Jag flyttade till Helsingborg när jag var 18. Med mig hade jag min varghybrid Raija. Här fanns inte möjligheten att ha sin hund lös på samma sätt som i norr. Raija var en otrolig individ och hon blev 12 år innan hon dog. För ett år sedan köpte jag hunden som för alltid skulle ändra mitt liv, mitt engagemang för hunden i en helt annan nivå. Kharma... En liten pitbull-mix från Rosengården-Malmö. Kharma har fångat mitt hjärta, en sk. kamphund med det mest kärvänliga sinnet mot allt och alla. Underbar men enerverande. Kharma öppnade mina ögon för de sk kamphundarna och idag skulle jag aldrig i hela mitt liv kunna tänka mig att ha en golden eller något annat. Vi hade redan bestämt oss för Ymer (vår Dogo Canario) handpenningen var betald och skulle inte ha något annat heller (då vi redan hade Shiva Amstaff/rottweiler.. ostabil i psyket, mycket underlägsen,skvättig och nervös), men så fick jag syn på henne på blocket och något inom mig bara skulle ha denna lilla flicka. Sagt och gjort åkte jag till Malmö och hämtade henne i Augusti (den 16:onde rättare sagt) Så där satt vi med tre valpar. 3 valpar med så olika personligheter. Kharma har sedan dag ett varit en tjej med mycket skinn på näsan, aldrig aggressiv mot någon människa men mycket dominant mot de andra två och så Ymer (som igentligen skulle hetat Buddah eftersom han alltid varit så lugn)
Anyway, Kharma visade i oktober förra året att hon hade ont, vilket i sin tur visade sig vara en subluxation av hö. höft.. Detta går inte att bota, bara förhala. Alla som har haft en hund som är sjuk vet vad jag går igenom, hon är som ett barn för mig och tanken på att avliva henne får mig att gråta. Eftersom Dogo Canarion visat sig vara en så pass ny ras och så mysig ras så har jag börjat läsa och lära mig en massa eftersom dc´n/presan och pitbullen är de raser som står mig närmast så har jag börjat engagera mig massor i dom.
Det jag lärde mig med köpet av Kharma var: aldrig mer en blandras, man vet helt enkelt inte vad man får.. man har ingen koll på något och blandningarna kan vara förödande. Blandras peddlers gör detta av en enda enkel anledning.... PENGAR. Så nej, det tänker jag inte stödja. Det är dessa sk "pitbulls" som hamnar på löpseldar "mördarhund bet ihjäl lille sixten" Detta på grund av oseriösa och okunniga ägare.
Så inser jag mer och mer att det är samma jävla skit som försigår även inom rasaveln. Rasrena hundar har en rasstandard att gå efter (i mångt och mycket så gillar jag inte rasstandarder då de har en tendens att balla ur.. kolla bara på shäffern, räkstjärtar) Men lik förbannat om man nu har en rasstandard att gå efter.. vad är det då som är så jävla svårt att följa den då?? Tittar man på denna lilla ras som nu är uppdelad i två.. Presa Canario och Dogo Canario så kan man ju känna att det skulle vara roligt att utveckla hunden till något bra. Presan får ju lov att vara svart, det får inte dogon.. kan tyckas löjligt.. jo det kan jag också känna... men möjligheten finns ju att hålla på med presan om man vill ha svarta hundar.. Jag är själv svag för svarta hundar. Sen detta med inavel.. Riktlinjerna är att inavelsprocenten ska ligga på MAX 6, 25 % enligt Skk. Men knappt någon av de hundar jag känner till ligger under det.. snarare ligger de på (som i Ymers fall på 9 %) 9% och ända upp emot 12% (och då är alltså 12,5% =lika hög % som halvsyskonavel)
Visserligen är rasen liten, men varför inte importera lite nytt blod istället? För att det ska gynna rasen lär det ju behövas.
Det vimlar av älghundar i dc världen också.. inte i den bemärkelsen att de används till att ställa älg utan att de ser ut som älgar. Ymer är runt 74 cm i manken.. han är alltså över 10 cm för hög. Så ofta jag fått frågan vad det är för grandis mix många tror att det är en blandning av pitbull & grandis.. (Eller så ser de ut som tax/canarios.) Många verkar ju tycka att det är coolt då hunden blir jättestor.. En jätte dc.. wow. Jag informerar folk som blir intresserade av rasen att Ymer är väldigt avvikande rasstandarden så ingen går och köper en dc i tron om att deras hund ska bli lika hög som Ymer. Ymer är ju för fasen som en mutation om man nu bortser från mentalt då han nog är mer rastypisk.
Sedan kommer vi till det som jag känner är ganska viktigt. Höft och armbågs status. Med tanke på att det är en så pass stor hund så är det viktigt att röntga sina hundar och att inte avla på hundar med dåliga armbågar och höfter. Personligen anser jag att B är taket för höftstatus när det gäller avel. Men vad jag hitils sett så finns det inget större intresse i höft och armbågs status.
Sen kommer en annan detalj.. mentaliteten.. som är jävligt viktigt. Detta kan jag ju säga genom hur Shiva är i sitt psyke.. jag skulle inte vilja ha en canario med dålig menatlitet.. uhhh.
Sen till den kanske mest komiska delen. Här ska inget ifrågasättas.. avviker dina åsikter så kan du räkna med kalla handen eller så är du helt enkelt mentalt störd.. inte helt "riktig i huvudet". Det finns inte många som ifrågasätter heller... och det kan jag ju förstå om man, för att man ifrågasätter sen kanske inte får köpa hund. Ryggklappningar för att sedan resultera i backstabbing. Det är för mig helt förbluffande att ingen har egna åsikter. Detta liknar en borderline värld. Antingen så är man svart eller vit, god eller ond, inne eller ute, bra eller dålig. Ja jösses. människan det mest idiotiska djuret.
Det var som när Peter sa att vi skulle börja med WP med Ymer.. vilken reaktion haha. Man ska inte anstränga hunden utan att friröntga den först.. näpp.. jag är förste man att ställa sig bakom det, men med en sele så blir det knappast någon större belastning. Om det nu är det så ska man inte heller träna spår (där man också har sele på hunden) eller ha klövjeväska på hunden heller. Inte heller några "tuffa" nithalsband eller nåt sånt. Nä, det är inte bra med inavel (på människor heller)
Men det jag ville säga med mitt inlägg är att allt som görs som inte värnar om rasen kommer resultera i att dc´n kommer bli något helt annat.
Skulle hela nordens alla dc åka på utställning i Spanien så tvivlar jag på att det skulle bli så mycket Champions och andra bra utmärkelser som det blir här. Rasen är ju färsk här uppe och många domare verkar inte besitta FÖR mycket kunskap om rasen. När till och med endel hundägare som har möjlighet att ställa ut i Spanien hellre ställer ut på andra ställen för att spanska dommare är stenhårda och hundägaren inte har en rastypisk hund.
Nä, så mycket konstiga saker folk håller på med.. Burhållna djur, försäljning av valpar som är 6 veckor, avel av ostabila hundar, avel av oröntgade hundar, inavelsnivån, avel av hundar med dåliga höfter, avel av felfärade hundar, Avel av nytt blod med hundar som finns i var och varannan stamtavla och de sjuka hundar som finns, de är inte sjuka. Det fattar inte jag.. hur jävla duktig man än är så kan det bli sjuka hundar ändå det är väl inget konstigt med det? Så jag finner mig själv här idag ifrågasätta mig själv om jag skulle vilja köpa en till dc... Efter detta inlägg lär jag väl få det svårt att få köpa en ändå. =P
Nä prestationsavel kanske är det bästa ändå..
Det ska bli intressant att följa utvecklingen, jag kan tänka mig att detta kommer bli som Amstaffen och Pitbullen i framtiden.
Kommentarer
Postat av: anje
jävlar va bra skrivet! 10 poäng till dej! skulle inte säga de bättre själv, o allra mest gillade jag partiet om "har man avvikande åsikter är man dum i huvet". för så är de ju verkligen! tycker man olikt någon annan som anser sej besitta på större kunskaper än en själv, ja då är man inte klok.
fan va bra, detta gilla jag skarpt! :)
på tal om hundar så drar vi på cruising i arvika ikväll, MASSA gamla bilar, wohow va roligt! va händer för er? fotboll misstänker jag..hehe. ;)
kram kram!
Postat av: emelie
håller med anje.
det var mkt bra skrivet.
krut och många bra ord i dig! ha det gott i värmen :)
Postat av: Catrin
Ja här har du allt sagt ett par sanningens ord. Det är ju precis så här det är, tragiskt men sant.
Helt otroligt hur människor är och resonerar i hundvärlden. De säger det är extremt inom travet men det är allt lika tragiskt när det gäller hundar. Och som du säger man måste tycka likadant för annars är man ju helt blåst och dum i huvudet. Som sagt gillar man inte svarta hundar så köper man väl för faan ingen svart hund och den som inte väljer hund p g a färg köper väl svart om den vill!
Ja det ska bli intressant att se hur dogo canarion kommer se ut om några år. Som det är nu så är det ju inte så stor skillnad men det kommer det ju att bli. Själv personligen gillar jag utseendet och linjerna som Presan har. Hur hälsosamma kommer dogon egentligen bli när man kan göra dem hur tunga som helst!!
Trackback
