Oka042

Jaha, då sitter jag här och dricker mitt java. Jag skulle ju så stort ta blodprover kl 8 som behövs inför operationen.. Fastat sedan kl 8 igår kväll hade jag gjort också. MEN, när jag kommer till vårdcentralen så kan de inte ta de proverna där för de måste vara på labbet efter 30 min. Happ.. Då fick jag vackert gå hem och sen får jag fasta från Söndag-Måndag istället. Well.. jag som hade tänk äta en riktigt god sista middag. Men vad fan, skitsamma! Kaffet smakade i allafall EXTREMT gott!!

Nu skulle jag VERKLIGEN vilja ha en sele till Kabbi!!! Jag ska ta den enda "terrängslingan" som finns hyfsat nära minst en gång per dag i allafall och då kunde ju loppan få passa på att lära sig dra lite. Det skulle vara fint när hon nu ändå fick C på ena höften. Jävligt synd att inte Anna och Ray bor närmare.. då skulle jag lätt börja träna med dom. Jag vet ju att de tränar sunt och inte är extrema personer. Helsingborg borde ha en WP klubb också!! Med folk som inte är helt extrema. Ja, en sele är inte omöjlig att fixa, men att börja köra med vagn och grejjer kan jag bara inte se oss göra!! Sen är detta inte så viktigt egentligen. Jag har inget som jag vill överbevisa eller någon bratwürst som behöver bantas. ;p Det är bara jag som behöver det.. Haha!! Nej, jag tänker egentligen bara på fröken Kabbis leder... och MIN motion. Motion får Kabbi ändå, men att bygga upp lite muskler utöver det hade varit fint!

Ja, alltså. Bara för att man bor i lägenhet och inte har bil betyder ju inte automatiskt att man bara rastar hunden runt huset.. Hehe! Inte ALLA i allafall.. Sen kan man ju inte utgå ifrån att alla gör som man själv gjorde. Har man inte bil och inte bor i skogen får man ju helt enkelt ansträna sig själv lite mer för att tillgodose sina hundars behov. =) Ganska ENKEL mattematik egentligen kan jag tycka alltså :O

Jag måste hitta min mp3-spelare! Var fan den nu kan vara. Promenera snabbt till tung, snabb rock eller techno är bra! Jag mååste hitta den!



Sol idag igen! Underbart!! Det har ju ändå varit en rätt fin höst so far. Det är skönt! För i vinter kommer jag frysa som en idiot.. Det gör man ju oavsett när man tappar vikt.

Jag är så jävla tacksam över Peter! Han är verkligen en superbra pappa och en superbra sambo. Jag är lyckligt lottad! Han stöttar mig i alla tänkbara situationer och är inte ett dugg rädd för att detta ska stiga mig åt huvudet. Jag är väl egentligen inte heller det. Det är ju inte så att jag ständigt behöver bekräftelse på mig och allt jag gör. Eller osäker på min identitet heller för den delen. Jag känner det som att jag står med båda fötterna på jorden och att det var rätt länge sedan jag hittade mig själv. =)
Sen är det ju ändå otroligt skönt att ha någon som tröstar och uppmuntrar mig när saker känns svårt och delar min glädje och är min kompletterande pusselbit. Jag hade nog svävat iväg för mycket utan honom. Hehe! Något som jag har tänkt på ibland (kanske sjukt) är att jag ALDRIG fixat att ha barn med en kille som haft barn sedan tidigare. Hellre då inga gemensamma barn alls. Det är nog otroligt lätt att man upplevar att killen behandlar de olika barnen olika.. även om det inte behöver vara så. Nu har vi tre gemensamma barn och inga utanför detta förhållandet och det känns så jävla perfekt!!
Sen beundrar jag folk som klarar av att ha det på andra sätt. Men inget jag själv skulle fixa så som det känns.
Peter var tillsammans med en tjej innan vi träffades som hade ett barn med en annan kille, men han tyckte jättemycket om barnet och jag kan verkligen se Peter som den ultimata "plastfarsan" ... MEN, nu är han min! =)


Jaha, ska jag gå slingan först och sen ta tag i hemmet eller tvärt om? Ja, jag ska fixa lite i allafall innan jag går!

Puss på er!!