Ljusen är tända.
Nu har det gått två år sedan hon somnade in, ljusen är tända här och jag funderar på om jag någonsin kommer få en hund som hon. Det känns som att hon var en once in a lifetime hund. Tänkte på det innan när jag var ute med Kabbi. Hon är så jävla lätt att ha att göra med. Hon är löjligt glad, snäll, lyhörd.. ja allt man bara kan önska sig. Men ändå hoppas jag att jag kan få en till Kharma någon gång!?!? Haha!! Ja.. Kharma var fasen speciell alltså!! Men hon var ingen lätt hund egentligen. Hon tydde sig mest till mig.. Peter kunde hon försöka testa ibland, men ALDRIG mig. Inte Hugo heller men hon var sannerligen min hund. Hon följde mig som en liten svans. Haha!! Söta, dryga hund.
Jag kommer ALDRIG glömma när jag och Kharma åkte till mamma och hälsade på. Jag och morsan skulle ner på ICA och handla, det var precis tvärs över vägen så det tog 30 sek att gå dit. Jag frågade morsan om vi inte skulle låsa dörren, men hon menade på att handtaget var så trögt så det var ingen fara. Det var det också!! Så vi gick, handlade de fåtal saker som vi skulle ha och gick hem. När vi kommer upp för trappan till den våningen morsan bodde på så vem står inte där och skakar av glädje och lättnad om inte Kharma! Hahaha!!! Hon hade enorma band till mig och jag kunde inte gå på toa utan att hon var med. Satt jag i soffan låg hon slingrad runt mig. I sängen så låg hon alltid tätt, tätt emot mig.. Oftast i mina knäveck så man vaknade på morgonen helt ledbruten. När hon hade ont och var stel så badade vi badkar ihop. När jag duschade så låg hon inne i badrummet på badrumsmattan, när jag duschat klart så skulle hon hjälpa till att torka mina fötter. Lilla pärlan!!
Det var en hund hon bara inte kunde med.. en golden retriver tik i ungefär hennes ålder. Hon hörde den hunden jämt när den var utanför och jag kunde se på hennes reaktion att det var just den hunden som kom på gården.
Det var krut i din donnan, samtidigt som hon hade ett hjärta av guld. Till och med Nicklas avgudade henne. Morsan tyckte att hon var bortskämd. Hahaha!! Det var hon ju också!!
Jag har så mycket fina minnen från henne och jag vet att Ymer också älskade henne. Vi deppade ihop han och jag hela dagarna. Låg i soffan och gosade eller bara den där tysta förståelsen mellan oss överhuvudtaget. Han var deppig jättelänge efter hon försvann.. Egentligen så blev han aldrig sig själv efter det. Men vad det berodde på var ju inte bara saknaden av Kharma. Nu är dom i allafall tillsammans igen för att aldrig mer skiljas. Mina små hjärtan.
Jag kommer ALDRIG glömma när jag och Kharma åkte till mamma och hälsade på. Jag och morsan skulle ner på ICA och handla, det var precis tvärs över vägen så det tog 30 sek att gå dit. Jag frågade morsan om vi inte skulle låsa dörren, men hon menade på att handtaget var så trögt så det var ingen fara. Det var det också!! Så vi gick, handlade de fåtal saker som vi skulle ha och gick hem. När vi kommer upp för trappan till den våningen morsan bodde på så vem står inte där och skakar av glädje och lättnad om inte Kharma! Hahaha!!! Hon hade enorma band till mig och jag kunde inte gå på toa utan att hon var med. Satt jag i soffan låg hon slingrad runt mig. I sängen så låg hon alltid tätt, tätt emot mig.. Oftast i mina knäveck så man vaknade på morgonen helt ledbruten. När hon hade ont och var stel så badade vi badkar ihop. När jag duschade så låg hon inne i badrummet på badrumsmattan, när jag duschat klart så skulle hon hjälpa till att torka mina fötter. Lilla pärlan!!
Det var en hund hon bara inte kunde med.. en golden retriver tik i ungefär hennes ålder. Hon hörde den hunden jämt när den var utanför och jag kunde se på hennes reaktion att det var just den hunden som kom på gården.
Det var krut i din donnan, samtidigt som hon hade ett hjärta av guld. Till och med Nicklas avgudade henne. Morsan tyckte att hon var bortskämd. Hahaha!! Det var hon ju också!!
Jag har så mycket fina minnen från henne och jag vet att Ymer också älskade henne. Vi deppade ihop han och jag hela dagarna. Låg i soffan och gosade eller bara den där tysta förståelsen mellan oss överhuvudtaget. Han var deppig jättelänge efter hon försvann.. Egentligen så blev han aldrig sig själv efter det. Men vad det berodde på var ju inte bara saknaden av Kharma. Nu är dom i allafall tillsammans igen för att aldrig mer skiljas. Mina små hjärtan.
L O V E !!!
Kommentarer
Trackback
