Presa-Träff 2011.
I Lördags var det Presa-Träff hemma hos Joran och Steinar. Det var OTROLIGT TREVLIGT och tiden gick ALLDELES för fort tyvärr!!!
Vi stack upp till Linn och Toni på Fredag eftermiddag och var framme hos dom halv ett på natten. Det var mörkt när vi kom fram och fast det var "nytt" ställe, "nya" människor och MASSOR med dofter från hundar så springer Enya helt bekymersfritt rakt in på gården med svansen högt och börjar nosa runt. Hon var som hon brukar vara, glad och bekymersfri när hon hälsade på sina huvudägare också. Jag är väldigt, väldigt stolt över henne fast jag egentligen inte har något att göra med hur tuff och trygg hon faktiskt är. Hur hon är, är ju kvittot igen på bra och genomtänkt avel. Jag är så OTROLIGT GLAD för att hon inte är någon rädd, nervös och ostabil hund och det ska nog till mycket om det bara ska slå om tror jag. Jag har haft min beskärda del av den typen av problem och kommer ALDRIG NÅGONSIN mer skaffa hund från sådana premisser igen!! För vår del finns det ingen anledning att byta uppfödare... varför ska man göra det när man ÄNTLIGEN hittat några som står för ALLT det som man själv anser vara viktigt?
Vi fick också kvittot från Linn och Toni på det som vi själva ansett och hur vi själva tolkat Enya.. Inte nog med att vi har Sveriges absolut snyggaste Presa.. så har vi Sveriges BÄSTA Presa också!! <3 Detta måste ju vara karma!! Att vi nu äntligen, efter en hel del tråkigheter och skit med hundar sitter med Sverigen bästa Presa och Sveriges bästa Kaffe-Staffe... i tillägg till det så har vi ju världens bästa och vackraste barn * 3!! Jag är så glad och nöjd och stolt och jag känner att vi valde rätt hela vägen. Jag ångrar inget, men jag är inte trög så jag skulle få för mig att göra om samma dåliga saker igen och igen. =D DET skulle bara vara självdestruktivt och patetiskt och säga en hel del om bristen på intelligens.
Nåja, nog med utsvävanden, hehe.. På Lördagen fick vi då träffa en del gamla och en del nya folk, vi hade det SÅ trevligt och Joran och Steinar var det perfekta värdparet. De hade ordnat allt superbra och när Freya blev trött så fick hon låna deras säng för att vila sig lite. De bor otroligt fint och jag skulle GÄRNA bo som de bor. Vi fick också testa Enya och få ännu mer kvitto på vad hon innehåller. Det gjorde mig (om möjligt) mer stolt och hon är för oss... HELT PERFEKT! Det värmde gott i hjärtat också när Linn och Toni sa att Enya är bättre än vad de trodde och att hon är finare i verkligeheten än vad de kunnat se på mina DÅLIGA kort. =D
Jag tänker på att Enya faktiskt ALDRIG (trots "fulålder") varit varken ful eller opropotionelig. Inga megaöron, inget hängmattestuk, inga älgben, ingen basset.. ingenting. Vi har heller inte tejpat hennes öron så de är helt perfekta helt naturligt. =D Fy sjutton vilken TUR vi haft alltså!! Det är lyx på hög nivå!!!
På Presa-Träffen så var det ett gäng med ungar.. några lite större och några mindre. Freya stod mitt på gården och så kommer Obi lufsande fram till Freya.. Då knuffar Freya på Obi och säger gå och lägg dig, hehe! Då lufsar Obi vidare. Hihi! Goda, Obi.. som jag GLÖMDE att ta med mig hem!!! :C Han sa ju till mig att han ville bli Svensk så Sverige fick 2 über-Presor!! Han fattade nog att det var ensamt för Enya på toppen. =D
Tids nog så kommer det fler Presor till oss så hon kommer ju inte vara ensam på toppen för evigt!! ;D
Enya och Morbror Ramos har hemligheter för sig ;P
Lilla Freya och "lilla" Obi.
Vackraste Lorena. <3
Fler bilder kommer sen!! :D
Det är en väldigt härlig miljö i vår ras, härliga människor som alla har samma.. eller någolunda samma sunda inställning till rasen och hundarna och allt som rör det. Inget skitsnack, inget bråk och inga intriger.. ingen som vänder kappan efter vinden, ingen som pratar skit om den de sen påstår vara sin bästa vän. Inget trams om att bli osams för att man är oense om något.. inga vendettor osv, osv.. Tja, med andra ord.. inga fjortisfasoner alltså utan ett gäng vuxna folk som vill sin ras bästa i alla lägen. Jag har inte mått så bra som jag gör nu i hundsammanhang då alltså, för all tid jag har går inte längre åt till en massa bråk utan i ställer så lär jag mig saker och utvecklas på ett personligt plan tillsammans med mina hundar. Häääärligt är vad det är!!!
Japp!! Så är det med det. Fler bilder kommer eftersom.
PEACE!!
Vi stack upp till Linn och Toni på Fredag eftermiddag och var framme hos dom halv ett på natten. Det var mörkt när vi kom fram och fast det var "nytt" ställe, "nya" människor och MASSOR med dofter från hundar så springer Enya helt bekymersfritt rakt in på gården med svansen högt och börjar nosa runt. Hon var som hon brukar vara, glad och bekymersfri när hon hälsade på sina huvudägare också. Jag är väldigt, väldigt stolt över henne fast jag egentligen inte har något att göra med hur tuff och trygg hon faktiskt är. Hur hon är, är ju kvittot igen på bra och genomtänkt avel. Jag är så OTROLIGT GLAD för att hon inte är någon rädd, nervös och ostabil hund och det ska nog till mycket om det bara ska slå om tror jag. Jag har haft min beskärda del av den typen av problem och kommer ALDRIG NÅGONSIN mer skaffa hund från sådana premisser igen!! För vår del finns det ingen anledning att byta uppfödare... varför ska man göra det när man ÄNTLIGEN hittat några som står för ALLT det som man själv anser vara viktigt?
Vi fick också kvittot från Linn och Toni på det som vi själva ansett och hur vi själva tolkat Enya.. Inte nog med att vi har Sveriges absolut snyggaste Presa.. så har vi Sveriges BÄSTA Presa också!! <3 Detta måste ju vara karma!! Att vi nu äntligen, efter en hel del tråkigheter och skit med hundar sitter med Sverigen bästa Presa och Sveriges bästa Kaffe-Staffe... i tillägg till det så har vi ju världens bästa och vackraste barn * 3!! Jag är så glad och nöjd och stolt och jag känner att vi valde rätt hela vägen. Jag ångrar inget, men jag är inte trög så jag skulle få för mig att göra om samma dåliga saker igen och igen. =D DET skulle bara vara självdestruktivt och patetiskt och säga en hel del om bristen på intelligens.
Nåja, nog med utsvävanden, hehe.. På Lördagen fick vi då träffa en del gamla och en del nya folk, vi hade det SÅ trevligt och Joran och Steinar var det perfekta värdparet. De hade ordnat allt superbra och när Freya blev trött så fick hon låna deras säng för att vila sig lite. De bor otroligt fint och jag skulle GÄRNA bo som de bor. Vi fick också testa Enya och få ännu mer kvitto på vad hon innehåller. Det gjorde mig (om möjligt) mer stolt och hon är för oss... HELT PERFEKT! Det värmde gott i hjärtat också när Linn och Toni sa att Enya är bättre än vad de trodde och att hon är finare i verkligeheten än vad de kunnat se på mina DÅLIGA kort. =D
Jag tänker på att Enya faktiskt ALDRIG (trots "fulålder") varit varken ful eller opropotionelig. Inga megaöron, inget hängmattestuk, inga älgben, ingen basset.. ingenting. Vi har heller inte tejpat hennes öron så de är helt perfekta helt naturligt. =D Fy sjutton vilken TUR vi haft alltså!! Det är lyx på hög nivå!!!
På Presa-Träffen så var det ett gäng med ungar.. några lite större och några mindre. Freya stod mitt på gården och så kommer Obi lufsande fram till Freya.. Då knuffar Freya på Obi och säger gå och lägg dig, hehe! Då lufsar Obi vidare. Hihi! Goda, Obi.. som jag GLÖMDE att ta med mig hem!!! :C Han sa ju till mig att han ville bli Svensk så Sverige fick 2 über-Presor!! Han fattade nog att det var ensamt för Enya på toppen. =D
Tids nog så kommer det fler Presor till oss så hon kommer ju inte vara ensam på toppen för evigt!! ;D
Enya och Morbror Ramos har hemligheter för sig ;P
Lilla Freya och "lilla" Obi.
Vackraste Lorena. <3
Fler bilder kommer sen!! :D
Det är en väldigt härlig miljö i vår ras, härliga människor som alla har samma.. eller någolunda samma sunda inställning till rasen och hundarna och allt som rör det. Inget skitsnack, inget bråk och inga intriger.. ingen som vänder kappan efter vinden, ingen som pratar skit om den de sen påstår vara sin bästa vän. Inget trams om att bli osams för att man är oense om något.. inga vendettor osv, osv.. Tja, med andra ord.. inga fjortisfasoner alltså utan ett gäng vuxna folk som vill sin ras bästa i alla lägen. Jag har inte mått så bra som jag gör nu i hundsammanhang då alltså, för all tid jag har går inte längre åt till en massa bråk utan i ställer så lär jag mig saker och utvecklas på ett personligt plan tillsammans med mina hundar. Häääärligt är vad det är!!!
Japp!! Så är det med det. Fler bilder kommer eftersom.
PEACE!!
Kommentarer
Trackback
