Mormor <3

Nu finns du inte här mer!! Så många saker jag genast ångrar förstås! Jag borde, jag kunde ha.. Jag vet att du vet hur mycket jag älskade dig. Du var den sista signifikanta vuxna i mitt liv och nu är ni alla borta. <3 Du var den jag kände mig trygg och älskad hos. Du var den som enade de två sidor av vår släkt. Två sidor där jag aldrig kände att jag helt tillhörde någon av dom. Framför allt inte idag. Jag önskar så att jag haft lite ryggrad och säga till dig VARFÖR det var så svårt för mig att höra av mig. Det hade mest troligt förändrat väldigt mycket. Men jag var feg och ville inte såra dig... vilket i slutändan var precis vad jag gjorde. Definitivt inte med mening. Det finns saker jag önskar att jag vågat fråga dig om, du var förmodligen den enda som skulle varit ärlig. Jag vet hur mysigt och omvälvande jag alltid tyckte att du skapade miljön i dina hem, det var alltid rent och jag kommer ihåg doften. Jag har mina minnen. Jag vet också hur du led och hur sjuk du var. Med det i åtanke känner jag frid för din del och sorg för min egen egoistiska del. Jag önskar att jag kunnat komma och hälsa på, det ville jag men det fanns aldrig möjligheter att genomföra. Jag minns julen vi firade i Ersnäs, fy så irriterade vi alla var haha! Men det var ändå mysigt. Och idag förstår jag precis vad du menar när vi pratade i telefon en av de sista gångerna. Jag håller med dig!!! Jag känner din närvaro på något konstigt sätt, mer verkligt och nära än den varit på alla dessa år som vi inte träffats. Jag känner att du också får svar på en del av dina frågor och jag känner att du känner frid, det känns som att du är glad. Jag hoppas att det är så, det förtjänar du efter ett tufft liv. Evig lycka och frid. Jag mår bra av din närvaro och känslor har inga avstånd egentligen. Jag VET att du vet, jag känner det verkligen. Du har det bättre där du är nu älskade Mormor. En dag ses vi igen <3 Fram tills dess ska jag fortsätta ha ditt tittskåp som du gjorde till min 10-års dag framme och minnas dig med värme och glädje.
 
Vila mjukt älskade Mormor <3 Jag kommer alltid värdesätta den kärlek och trygghet du gav mig när jag var liten. Det gjorde mer skillnad för mig än du nog någonsin förstått. <3
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0