Oka042

Jaha, jag har haft totalvägran över allt som har med datorer att göra ett tag. Anledningen till det är att MASSOR, MASSOR, MASSOR med gamla (och för mig viktiga) bilder och nya bilder försvunnit. Ja, de har inte bara *poff* försvunnit utan 3 gånger har datorn tvingats formateras och inget gick att räddas. Där var massa bilder på saker jag inte kommer kunna ta kort på igen och sånt sviiiiider!!! :(
Jag antar att jag får skylla mig själv för att jag varit dålig på att spara back-ups, men det är ju inte alltid man tänker på det och plötsligt så är det försent. SURT i allafall! Men jag antar att jag får börja använda mig av Photobucket eller något så det finns back-up lite här och där.

Ja, vad har då hänt här.. Mycket! Det har hunnit vara höst, jul och nyår. Freya har fyllt 1! Hugo har fyllt 9! Ja, jag har ju fyllt 30 också för den delen ;) Kabbi har haft sitt första löp och Ymer var en riktig pain in the ass! i sommras fick vi reda på att vi skulle ha barn igen, barnet är beräknat i mitten av April. Är det inte konstigt det där.. 7 års frånvaro av syskon till Hugo och vi hade accepterat det och gått vidare och så blir det såhär. xD
Ja, det är bara tacka och ta emot! :D

Min kropp värker hela daragna och jag tror att Peter tycker att en exorcism vore på sin rätta plats... Hahaha!
Det känns som att mina höfter inte sitter ihop, de glappar och stegen låser sig emellanåt. NU förstår jag lite av vad Kharma tvingades leva med och nu kan jag verkligen känna att beslutet om att avliva henne inte var fel.. tungt, ja! Men inte fel. Vikten av att röntga och avla på friröntgade hundar har (om möjligt) blivit ännu mer viktig för mig. Ja, jag avlar ju inte själv, men det är banne mig ett krav för mig! Alla som känner mig i hundsammanhang vet nog var jag står när det gäller hundens hälsa och där räknas röntgen in! Hur mycket folk än jiddrar om att det inte finns studier som påvisar att avel på friröntgade hundar i längden leder till mindre HD/AD problem för hundarna så vad tror man? Att moder natur hade låtit fallfärdiga vargar vara de som levde längst? Att det var de som skulle stå för reproduceringen och vara vargflockens framtid? Men nej, just det.. man skulle ju inte jämföra hundar med vargar var det någon som sade. Varför? För att det för vargarna handlar om överlevnad för hela flocken, och för hundindistin handlar det om pengar för människan på hundens bekostnad?

Man snackar om liten genpol som förklaring till låga/eller inga krav på avelsdjuren i hundvärlden. Men som ni alla kanske vet så har det ju varit en avskjutning av ett gäng vargar här i Sverige (27 vargar om jag inte minns fel, 12 hanar och 15 honor). I undersökningen av vargarna så var det 1 varg som hade en deffekt (vet inte vad det var för deffekt dock). 1 varg, TROTS liten genpol!! Har vi inte ett och annat att lära oss av dessa djur?

Hälsan sitter i ALLRA HÖGSTA GRAD ihop med mentaliteten!!!! Jag har själv haft en stabil, tuff, framåt, social och levnadsglad hund (Kharma) som i takt med sin försämmring blev en tickande bomb. Jag har sett det med egna ögon så någon studie är inte varken fällande eller friande för mig... Det handlar om SUNT FÖRNUFT!

Mentaliteten är såklart förbannat viktig den med! Att leva med en hund med dålig mentalitet är som en skräckfylld berg och dal-bana varje gång man går utanför dörrarna. Men min stor förundran är: VARFÖR kan man inte ta hänsyn till både hälsa och mentalitet om man håller på med uppfödning?? Nej, då är det först och främts papper och utseende som styr och de viktigaste bitarna kommer i efterhand. Kan man inte ta hänsyn till mentalitet och hälsa så ska man nog söka sig till en annan hobby tycker jag!

Ett bra exempel på att man kan ta hänsyn till hälsa, mentalitet OCH utseende med en mycket liten genpol, faktiskt till och med mindre genpol än exempelvis Dogo Canarion är K9madness kennel i Norge, de lämnar inga frågetecken öppna och de tar hänsyn till allt som jag tycker är viktigt. Presa Canario har faktiskt mindre genpol än Dogo Canarion.

En bra avel består inte av att para de två hundar man har hemma igen och igen och igen. Eller att hunden man har hemma "får duga, jag vill ju så gärna ha små minis av min lille prins/prinsessa"  Håller man på med uppfödning så kostar det nog en hel del om man ska vara seriös då. En seriös uppfödare förnyar sin kennel hela tiden. Nya hundar, nya kombinationer... ja så att säga.. Nytt blod. ;) Jag vet nog ingen DC kennel som är så duktig med att ständigt förnya sin kennel som Riocha 
Få kennlar kan konkurera med Riocha på de allra flesta plan så då hittar man på saker för att smutskasta istället! Det kan vara allt som att priserna är för låga, hundarna är mentalt inte bra, och att man i Polen kan köpa sig papper.. dvs köpa eu-pass, köpa röntgenresultat etc, etc.

Vet ni.. Det kan man i spanien med! Det kan man från Belgien, Frankrike, Tyskland, Rumänien och USA med! Allt handlar ju om hur pass oärliga människor man har med att göra och vad man har för pengar och sist men inte minst vad man SJÄLV har för intentioner. Man kan ju för fan köpa en blandras i Svergie med stamtavla och inreggad som en renrasig!!!!
Men det kan man väl för sjutton inte gå omkring och anta att folk gör??

Ja fy fan vad jag har hört mycket skit under dessa två år. Det mest komiska med hela kråksången är att MYCKET av all felaktig info och rent ut sagt skitsnack kommer från en och samma källa. Ett av det bästa jag hört var att Irema Curto hundarna är hårt belastade med epilepsianfall... Hmmmmm?? Hårt belastade? Jag undrar verkligen vilka IC hundar som man menar då. Fordson major var från Irema Curto linjer ja.. och sen? Undrar just vad Curto själv har för syn på saken. Vissa behöver visst inte ens ha belägg för all skit dom säger, vad handlar det om? Vågar ingen ifrågasätta eller ens tänka själv? Nu har ju Demodex ploppat upp hos DC´n och jo, det var en hund med curto-linjer som var det FÖRSTA bekräftade fallet av demodex. Kenneln i fråga skulle folk bli varnade för och det var rena häxjakten om detta. Fel hundar kom att bli involverade och då blir det tyst som i graven. Selektivt? jaomen! 

Om någon stöter sig med fel person så riskeras denne att bli förlöjligad av någon som blandar bitterhet med omogen fjortisanda.. med kommentarer som "vadå, är du fjorton eller?" ALDRIG i hela mitt liv skulle jag känna respekt eller förtoende för en sådan människa! Att man faktiskt kan sitta med ett sk. företag och bete sig så är bara sååå pinsamt! Det är också ytterligare ett bevis på att LÅÅNGT ifrån alla passar med chefspositioner. 
Är det så man vill att folk ska se på en så fine! Inte vidare bra pr för sitt företag i mitt tycke dock. Att försöka sig på att reta upp mig och få mig att känna mig mobbad eller liknande på personlig nivå går inte såvida man inte har ett nära band med mig, jag tycker detta är (på personlig nivå) helt jävla skrattretande och underhållande, men med tanke på vad som faktiskt blir drabbat av sånt här blir jag förbannad. Tydligen så kan inte alla se förbi ett lismande ansikte och manipulativitet som kör monolog på monolog. De tror kort och gott på ALLT som sägs till en, bara det sägs på rätt sätt och av rätt person... och visst, kan man låta jävligt övertygande i det man säger så är det nog många som sveps med per automatik. Nej, för att jag ska respektera någon så ska man kunna möta kritik och sköta argumentation på ett sakligt och konkret sätt.

Människan är det mest underliga djuret, så komplext och ändå så simpelt. Ni vet alla kanske om detta med inre och yttre ledare. När robinson gick på tv så var det väldigt tydligt för oss tittare hur det funkar. Den inre ledaren är den som sköter tänkandet och får den yttre ledaren till att handla till den inre ledarens fördel. Det är precis så det fungerar i verkliga livet, bara det att det inte är lika uppenbart. Den inre ledaren är egoist och ser bara till sin egen vinnings skull. Den yttre ledaren tror att de är på samma plan, att de är jämnlika. Kolla bara hur det blir i en konflikt. Den yttre ledaren ställer sig bakom och försvarar den inre ledaren.. den inre ledaren försvarar aldrig den yttre utan ser enbart till sin egen förtjänst. Summan av det hela är att den yttre ledaren är den som får hanskas med all skit och som ensam får ta alla konflikter. Den positionen tänker jag aldrig försätta mig i. Mina vänner och jag ska vara på samma plan. De får stå för sitt jag jag för mitt. Jag ska med handen på hjärtat säga att jag är uppriktigt glad och tacksam över att jag inte är mitt i denna sörjan, jag är där jag vill vara.. på utkanten av all drama och alla konflikter och skitkastning. Jag har sett bästa vänner bli ovänner och ovänner bli bästa vänner, att man kan sälja sig själv så lätt är nästan skrämmande! Vaknar man bara upp en dag med helt nya värderingar och åsikter om saker och ting eller hur fungerar det?



Här är dom, mina tankar och åsikter.. utan möjlighet till editering. Jag vet att jag är LÅNGT ifrån ensammen om dessa åsikter, och jag vet att vi kommer bli fler!!

Nästa inlägg ska jag ha lite bilder i!

Over and Out!

Tja, nu är det snart en månad sedan SRF. Vädret var uruselt och jag tackar min lyckliga stjärna (mamma) att jag hade turen att få sova i en husvagn. I husvagnen bodde Jag, Mamma, Carro och Alex och så Patrik, Patrik hade åkt på någon riktig förkylning och var sängliggandes dagen innan jag kom. Sen hade vi alla oturen att bli sjuka och jag är fan inte frisk ännu.
Största höjdpunkten måste jag säga var Twisted Sister. Detta var deras sista framträdande med full mundering och det var en höjdare. Så bra dom var och vad de bjöd på goa skratt och sig själva. Jag är så glad att jag fick se det!
Sen var in flames headline en kväll och det kan jag inte förstå varför. Visst musiken var ok, men fy vilken tråkig attityd sångaren hade. Dryg och arrogant och det var lite patetiskt med tanke på att de trots allt inte kommer i närheten av stora band som Twisted Sister, Heaven and Hell, (Over the) Rainbow etc.

Lita Ford var där och när hon spelade Close My Eyes Forever så grät jag, Hennes trummis imponerade med att trumma med ölflaskor och händerna. Volbeat, så bra! Marillion också mycket bra!! Skulle dock velat se dom med originalsångaren.
Over the Rainbow också mycket bra.. där grät jag någon skvätt också! Haha!
Heaven and Hell avslutade hela SRF och de var som förragången otroligt bra, men de kändes lite trötta. Det hade nog lagt lite depp på på festivalen om jag inte träffat på de mest underhållande två tjejer från Malmö. Bruno och Cecilia, vilka underbara människor och vad jag skrattade.

Vi hade ett kul gäng med folk som bodde brevid oss, i allafall merparten av människorna. Robban förgyllde verkligen festivalen med sin sköna humor!

Här kommer lite bilder.

Jag har lite semester från internet.. jag känner att det tar på tok för mycket tid och energi av mitt liv. Det är faktiskt skönt att skippa forum, bloggar, facebook, msn etc, etc. Någon kanske tycker att jag är tråkig men jag behöver det verkligen. En tid att ladda om och fokusera på mitt eget och min familj.

Sååå.. vad har vi gjort då? Ja, vi har varit ute en hel del i det fina vädret, jag och Kabbi går som bekant valpkurs.. det går bra men hon har svårt för att fokusera när vi är på kurserna. Hon blir stressad, vill göra annat (som att äta kaninskit eller pussa på ALLA människor som hon ser samt hälsa på alla andra hundar) och då skippar vi allvaret och leker lite en stund.. sen fungerar det igen =)

Den 22 Maj fick hon sin vaccination.. Det var inga problem alls med det, hon reagerade inte alls. Så duktig liten flicka hon är. Hon väger för tillfället 6,5 kg.

Freya håller på att få sina övre tänder så sovrutiner existerar inte. Hon har det rätt jobbigt med det, stackars lilla hjärtat. Hon sitter upp i vagnen nu rätt bra och det gillar hon, nu ser hon ju lite när vi är ute också. Hon är såå söt och hon är så lik Hugo och då kan man ju inte vara annat än söt. Det är faktiskt helt fantastiskt hur söta, goa, fina, underbara barn vi har!

Imorgon åker jag till Sweden Rock Festival, jag försökte sälja min biljett men det gick inget vidare så då får jag åka och vara fattig som en lus där istället. Tack och lov så ska ju mamma och syrran dit så jag bor med dom och de har lagt ut för allt och fixat med allt så det funkar att vara fattig. Det är inte illa vilken uppbackning jag har från dom. Det är verkligen mycket som jag kan tacka dom för (ja, förutom srf)

Anyhow, här kommer lite bilder från den senaste tiden (jag har ju mängder med kort men för de flesta ser ju alla kort lika dana ut :p  )

Så fort man vistas ute med en liten valp blir folk som galna :p  Idag skulle vi ner till stan och träffa Nicklas, Inger och Kian. Det är alltid nåt "jippo" nere i stan under första Maj.. så var de ju även idag. Kabbi drar till sig folk redan på bussen och sen fortsätter det så hela dagen. Till och med busschaffören som körde bussen ner till stan (och han hade visst observerat att Kabbi låg i barnvagnen med Freya) ville klappa henne när vi skulle åka hem. De allra flesta frågar om de får klappa, men sen finns det dom som bara dyker ner på hundarna som de möter..  (oftast barn)  Idag var det inget sånt tack och lov, men det har hänt åtskilliga gånger att det händer.

Faktum är att det var en kille som gjorde så på Ymer för någon dag sedan bara. Tog tag i Ymers huvud och tröck upp sitt eget emot hans. Hur tänker man då?

Ja, det var en jättemysig dag, det är det jämt när Inger är med.. Jag tänker ofta på vilken Farmor hon är för Kian. En sån farmor skulle jag önska till Hugo och Freya också. Inger är 100% engagerad i både sina barn och hennes barnbarn Kian.  Det kan hon ju också när hon har närheten till dom, men ändå. Hon njuter verkligen av tiden hon har med dom.. det märks.

Hugo är verkligen en fröjd. Han är stor och förståndig och nu kan man verkligen ha utbyte av honom på en heeelt annan nivå än vad man kunnat innan. <3

Freya börjar bli stor nu också. Hon är 62 lång och väger 7220. I Tisdags blev hon 5 månader... Jag hinner inte med längre!! Hon föddes ju nyss känns det som. Som Mamma sa en gång, Det är på sina barn man märker att man blir gammal. Hehe!

Kabbi förresten, har fått väldigt mycket socialisering på denna veckan hon varit här. Igår tränade vi kontakt i parken här vid oss, men jag måste hitta ett godis som hon verkligen gillar för det var inte särskilt intressant igår. Hon kom rätt bra på inkallning och gick hur fint som helst lös från parken och hem så det var ju bra.

I Fredags åkte jag och hämtade vår nya familjemedlem. En helt underbar liten staffetjej. Hon är otroligt vacker och ännu mer go. Så mycket trevlig personlighet i en sån liten sötgris. <3

Allt har gått över förväntan och hon är mycket lyhörd. Hon vill alltid vara nära och verkar älska hela världen. Ymer har tagit detta jättebra också.. så det som inte alls var planerat.. för jag hade verkligen inga planer på valp eller ny hund för tillfället, var nog verkligen menat att ske. Jag var väldigt rädd att jag skulle "tro" att Kharma kommit tillbaka.. eller att jag skulle få henne tillbaka i en ny hund och hela den biten. Jag hade skuldkänslor för att jag "ersatte" Kharma. Men allt det är borta. Jag vet att Kabbi är Kabbi och jag kan ändå älska och sakna Kharma fast jag har en ny hund. Ja, detta känns väldigt, väldigt bra!

För tillfället bubblar jag av lycka.. men det finns andra saker som gör så förbannade ont.. Återigen ser jag vikten av att vara noga med att sin uppfödare är noga och har de rätta intentionerna. Återigen så ser jag hur viktigt det är att man inte tar chanser för sin egen vinnings skull.

Här kommer lite bilder på lilla Kabbi i alla fall.

Ja, enligt nyheterna på... (någon kanal), så var det varmast i Helsingborg igår. 16 grader! Det var verkligen underbart!
Vi drog och grillade.. Inger, Nicklas, Isabelle och Kian följde med och så Linus då som sov över här i natt. =)
Vilken underbar dag! Hoppas att denna sommar blir varm och fin... blir den det så kommer jag inte vara inne mycket alls. Det finns redan en hel del planer inför sommaren men det kommer allt eftersom. Ja, självklart så tog jag ju bilder igår och här kommer lite bilder.

Fan, jag är på tok för seg på att uppdatera bloggen.. Ber om ursäkt för det. Freya fick sin första tand Tisdagen den 7 April. Hon är på väg att få alla fyra framtänderna nu så hon har problem med sömnen och hon är sjuk som de brukar bli då tänderna kommer. Våren är här.. =) Underbart! Träden har så smått börjat grönska och blommorna finns i stora "hav" i parker.
Ungefär två månader till Sweden Rock Festival som håller till i Sölvesborg. JAG VILL DIT!! Men jag vet inte hur det blir med det dock. 

Just nu lyssnar jag på D.A.D och har precis städat överallt i hela lägenheten, så skönt! Varma, mysiga känslor i hela mig.. Solen skiner och den ger mig energi att ta tag i saker. På sommaren finns det mycket lite saker som stör till skillnad från vintern som bara är som ett svart hål. Snart ska jag fixa i ordning på balkongen som är min fristad på sommaren. Jag ska göra det lite fint där ute för jag kommer vistas där mycket.. dvs när vi är ute någonstans.

Nu på sista tiden har jag haft en period med mycket WoW (World of Warcraft) Fan, jag älskar det där spelet! Sen bryr jag mig inte hur nördigt folk kanske tycker att det är.. =p
Jag har hittat ett gäng med helt underbart roliga människor så mycket av spelandet består av att bara snacka. Det känns som att jag aldrig kommer kunna sluta spela det även om jag stundtals är less på det så kommer jag ändå tillbaka.
Sen har mycket folk som jag känner börjat spela också och det är ju ännu roligare.

Ahh, så skönt det är att vara helt ensam ett tag. Jag är ingen sådan människa längre som behöver folk runt mig hela tiden, snarare behöver jag att inte ha folk runt mig alltid. Jag kommer ihåg när jag bodde i min första egna lägenhet i Luleå. Jag hade just fyllt 17 och hade lärt känna en tjej från min paralellklass som också bodde där. Hon och jag började umgås och vi umgicks i stort sett alltid.. så småningom flyttade jag till en ledig lägenhet vägg i vägg med henne (efter ett uppbrott med min dåvarande kille som för övrigt inte var normal i skallen ville jag bort från lägenheten jag bodde i då där väggarna var fyllda med dåliga tider)
Jag och Åsa (som hon heter) bodde i stort sett hemma hos varandra och på den tiden hade jag otroligt svårt för att vara själv. Jag fick ångest om jag var tvungen att vara själv. Haha, ja det var tider det.. inte att få ångest då men den tiden i mitt liv.  Jag hade en varghybrid som hette Raija.. En kväll hade jag varit ute på krogen, när jag kom hem så fick jag för mig att jag just då behövde ett papper längst upp i ett skåp så jag tog fram en stol, ställde mig och nästa ögonblick så stod Raija och nosade mig i ansiktet och såg väldigt fundersam ut.. Jag trillade baklänges från stolen. Haha! Kanske därför som jag är som jag är..

Saxat från Skk´s hemsida

BBC-film om rashundars ohälsa på SVT

På söndag (29/3) sänder SVT:s Dokument Utifrån (klockan 22:00 på kanal 2) den omtalade filmen Pedigree Dogs Exposed som producerats av engelska BBC. I filmen kallas aveln av renrasiga hundar för den största välfärdsskandalen någonsin på djursidan.
Filmen sändes i England under hösten 2008 och skildrar flera populära hundraser som sjuka och defekta. Det är en ganska skrämmande bild av hundaveln som engelska veterinärer och forskare målar upp och det är den engelska kennelklubben som får stå till svars. Filmen kommer säkert att fungera som en väckarklocka i den svenska hundaveln även om de hälsoproblem som är förknippade med rashundar knappast är någon nyhet för svenska uppfödare. Svenska Kennelklubben har sedan trettio år tillbaka arbetat förebyggande för att minska sjukdomsförekomsten bland våra raser.

Svenska Kennelklubben arbetar för att befrämja hälsan hos våra rashundar genom regelverk, utbildning och öppenhet. I stadgar, grundregler och avelspolicy betonas att sundhet och friskhet ska komma i första hand. De svenska domarna får en gedigen utbildning där mycket fokus läggs på att domarna ska premiera fysiskt och mentalt friska hundar utan exteriöra överdrifter. Öppenhet och tillgång till information är en annan viktig del av hälsoarbetet. I Svenska Kennelklubben redovisas veterinärmedicinska resultat helt öppet vilket gör att uppfödarna har mycket god information om de hundar som ska användas i aveln. Så gott som samtliga rasklubbar har upprättat rasspecisfika avelstrategier som fungerar både som information till uppfödarna och som riktlinjer för hur en god avel med fokus på hälsa ska bedrivas inom rasen. Svenska Kennelklubben har också ett nära samarbete med försäkringsbolag, veterinärer och forskare och stöder svensk hundforskning med betydande belopp för att få kunskap om de sjukdomar som drabbar våra hundar.

Filmen visar en förfärande baksida av hundaveln men fokuserar enbart på det negativa. Svenska Kennelklubben måste självklart göra allt som går för att komma till rätta med hälsoproblemen men vi får inte glömma att de allra flesta rashundar i Sverige mår bra, lever länge och är väl skötta. Rashundsavel handlar inte bara om utseende utan minst lika mycket om funktion. Att vi även i framtiden ska ha raser som är särskilt lämpade för till exempel älgjakt eller som polishund är nog de flesta överens om.Vi får heller inte glömma att det pågår mycket positiv verksamhet som är till glädje och nytta för både hunden och hundägaren. Med bra regelverk, välutbildade uppfödare och domare och öppenhet för de hälsoproblem som trots allt finns bland våra hundar ser framtiden för våra rashundar betydligt ljusare ut än den bild som ges i filmen.
Läs mer om Svenska Kennelklubbens hälsoarbete nedan

Svenska Kennelklubbens hälsoarbete
Redan 1979 införde Svenska Kennelklubben de första hälsoprogrammen för att antal raser. Hälsoprogrammen har till syfte att undersöka de ärftliga hälsoproblem som finns och ge uppfödarna ett bra underlag för avelsarbetet. I Svenska Kennelklubbens grundregler, som alla medlemmar är skyldiga att följa, står bland annat att uppfödare endast ska använda hundar som inte har allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar och att inte para hundar som kan förväntas ha ökad risk för att få sjuka valpar. I grundreglerna står också att föräldradjuren inte får paras med sin egen avkomma och att man inte får para helsyskon med varandra.

I Svenska Kennelklubben redovisas veterinärmedicinska resultat helt öppet sedan 25 år tillbaka och sedan 2007 redovisas alla resultat via webbtjänsten Avelsdata som är fri att använda för vem som helst. Avelsdata hade under 2008 en halv miljon besökare varav 20 000 unika. I Avelsdata kan uppfödarna se vilka veterinärmedicinska resultat som har registrerats för det tilltänkta avelsmaterialet i flera generationer bakåt. Det går också att göra beräkningar för att se att inte inavelsgraden blir för hög en tilltänkt parning.

Svenska Kennelklubben har ett mycket nära samarbete med det ledande försäkringsbolaget Agria vilket innebär att Svenska Kennelklubben har tillgång till statistik vad gäller sjukdomar som krävt veterinärvård. Svenska Kennelklubben har också ett nära samarbete med veterinärer och forskare och stöder svensk hundforskning, som framför allt handlar om hälsofrågor, med betydande belopp.

Så gott som samtliga rasklubbar inom Svenska Kennelklubben har sedan en tid tillbaka rasspecifika avelsstrategier där bland annat det nuvarande hälsoläget liksom framtida målsättningar formulerats. Det är ett unikt projket inom hundvärlden som syftar till att ge rasklubbarna och uppfödarna en handlingsplan för att nå de avelsmål om sunda och funktionella hundar som Svenska Kennelklubben ställt upp.

Trots att Svenska Kennelklubben har arbetat med hälsofrågorna under lång tid finns det fortfarande raser som har allvarliga hälsoproblem, bland annat på grund av exteriöra överdrifter. Svenska Kennelklubben har därför utarbetat rasspecifika domaranvisningar för 47 raser där domarna görs uppmärksamma på rastypiska överdrifter som kan ge hälsoproblem. Anvisningarna har skickats till alla svenska och nordiska domare och inbjudna utomnordiska domare får den skickad till sig i samband med inbjudan att döma.
Svenska utställningsdomare är mycket välutbildade och det innebär att Svenska Kennelklubben genom grundutbildning, vidareutbildning och domarkonferenser har goda möjligheter att uppmärksamma domarna på de hälsoproblem som finns inom raserna. De svenska domarna är också relativt få vilket förenklar informationsspridningen inom domarkåren.

Blandrashundar beskrivs ofta som friskare än renrasiga hundar men det finns i dag ingen säker statistik som kan bekräfta det. Blandrashundar är i mindre utsträckning försäkrade och veterinärundersökta varför man inte enkelt kan jämföra en renrasig hund med en blandrashund. Om en renrasig hundras enligt regelverket måste genomgå en höftledsröntgen kan ett antal hundar med till exempel dåliga höfter att hittas men det innebär ju inte att rasen i genomsnitt är sämre än blandrashundar som aldrig har undersökts.
Avelsarbetet är en långsam process och det tar många år innan arbetet ger frukt. Det är också i hög grad internationellt vilket gör att svenska uppfödare inte på egen hand kan ändra hälsoläget i en ras. Rasstandarderna gäller internationellt och standarden skrivs av det land som rasen kommer i från.Uppfödarna har många faktorer att ta hänsyn till utöver hälsoaspekterna. Hunden ska vara funktionell och ha rätt mentalitet och ha sund exteriör för att uppfödaren ska kunna vara nöjd med sitt arbete.

 

 

I förrgår (Söndag) stack jag, Anna, Freya och Panthera till Svensk vinnare i Malmö. Upp tidigt och så iväg.. När vi rullar in i Malmö så sköljs jag av en våg av sorg. Sist jag var i Malmö var då jag hämtade Kharma. Min fina, fina, varma, underbara Kharma.
=(
Det gör fortfarande så förbannade ont varje dag så jag inte orkat skriva något om henne här. Jag tänker inte gå in på det nu heller, för det orkar jag inte.

När vi väl var framme så hände det så mycket annat så jag var tvungen att rikta mina tankar mot nutid. Hundar i alla former och färgen överallt och jag slogs av tanken att det faktiskt rätt ofta är "sådan herre, sådan hund" hehe.. Skrämmande många var lik sina hundar. I ringen som Panthera skulle ställas i ställdes Douge de bordoux och en av ägarna var själv pluffsig i ansiktet med olika "lager" med hund och högröd i ansiktet. Jag var tvungen att le inom mig.. tror inte att hon medvetet försökt efterlikna sin hund utan att det på något sjukt sätt blev så. Kanske söker man sig til hundar som motsvarar sig själv? Ja, jag vet inte men det var en hel del som såg ut som sina hundar.

Innan Panthera skulle ställas så träffade vi lite folk. Det var roligt! Denna utställningen var min andra någonsin som jag var på och jag var liiite mer samlad och medveten om vad som skedde hela tiden. Dock måste jag säga att jag har YTTERST SVÅRT att se mig själv i en utställningsring. Ju mer jag ser av "eländet" desto mer övertygad blir jag att jag inte kan identifierar mig med där "tänket".
Just med tanke på alla fanatiska mäniskor som snarare förstör hundarna än att ställa ut med lite mer avslappnad anda och ändå kunna se till hunden/rasens bästa.

Det är inget fel med att ställa ut men folk verkar ha en tenens att skena iväg i det där.

Well.. Det var mycket trevligt folk och kul att Panthera blev 2:a med mycket god kritik. Hon skötte sig exemplariskt och charmade några som var där för att få se rasen "live".
Panthera rör sig väldigt fint och avslappnat i ringen och verkar inte ett dugg intresserad av något annat än att följa Anna. Anna gör också ett jäkla bra jobb med henne och den som har en hund på foder hos Anna eller har sålt en hund till Anna kan känna sig både trygg och lyckligt lottad.

Det var i allafall kul att vara på en utställning till och få se alla olika raser och även 2 dc`s som jag inte sett förr.

Ja, igår kväll så kom då äntligen.. Anna, Anders, Panthera och B´Anna. Vi gick ut och mötte de på parkeringen och både Panthera och B´Anna var nog lättade över att den långa resan äntligen var slut. Vilka trevliga tjejer de är båda två.. B´Anna kom fram och hälsade på mig och när Ymer skulle fram till mig så vaktade B´Anna mig från Ymer.. hehe.

Äntligen har jag fått ett ansikte på vad som menas med "vass hund" Det är ju självklart inte en rabiat och tugglad hund som är opålitlig som många verkar tro utan jag skulle nog vilja säga att B´Anna är en vass hund. Hon är ingen hund som man kan hunsa med eller som någon kommer att kunna sätta sig på men hon är ändå en väldigt stabil, social och trevlig hund utan ett uns av opålitlighet. 5 månader är hon och hon sätter respekt i Ymer som snart är två år..
Så det är ju väldig skillnad på vass hund och vass hund.

Panthera är ju bara godheten själv.. hon är så himla mysig och svår att inte älska. Både Panthera och B´Anna tog det så försiktigt med Freya och ville bara pussa henne. Freya skrattade till och med när Panthera slickade henne på kinden. GULLIGT!!!!

Ymer blev helt till sig, "2 snygga tjejer i mitt hem" Man ser ju att han verkligen uppskattar sällskapet. =)

I skrivande stund så är Anders och Peter i Danmark och vi andra utspridda över hemmet. Nu ligger B´Anna här brevid mig och myser.. Fy fasen vad jag vill behålla både B´Anna och Panthera! Vet inte vad det är med Anna men hon verkar lyckas att förse sig med bara underbara hundar. Kanske Anna ska få hjälpa mig med nästa.

Vi har blivit så bortskämda här med fina presenter (självklart inte något nödvändigt men typiskt Anna hehe) trevligt sällskap och massa roligt snack. I går gick vi inte och lade oss förens kl 3 på natten! Haha.
Ja, vad jag skulle säga är att vi har blivit så bortskämda så vi kanske inte låter någon av de åka hem. =D

Makabert nog så har ju jag och Anna gemenskapen av att ha hund i urna också så det blev ju lite snack om dom också och om hur vi kom i kontakt med varandra jag och Anna. På ett sätt så kan vi väl tacka våra urn-hundar för den vänskap som vi har nu för det var nog de som förde oss samman.. Jag är glad för att jag har Anna. Hon har alltid varit ett stort stöd för mig.

Det har inte blivit några bilder ännu men de kommer så detta var bara en snabb uppdatering.